Konkurrens sätter press på företagen att ständigt ha bästa möjliga varuutbud till så låga priser som möjligt. Annars går konsumenterna till någon annan. På en fri marknad bedrivs affärsverksamheten i konkurrens med andra till gagn för konsumenterna.
Ibland försöker företag att begränsa konkurrensen. För att se till att marknaderna fungerar måste myndigheter som kommissionen förebygga eller undanröja konkurrensbegränsningar. Följande områden berörs:
- Avtal mellan företag som begränsar konkurrensen – karteller eller andra orättvisa arrangemang som företagen enas om för att skapa egna regler och slippa att konkurrera med varandra.
- Missbruk av dominerande ställning – större aktörer som försöker att tränga ut konkurrenter från marknaden.
- Företagskoncentrationer och andra formella avtal mellan företag som går samman permanent eller tillfälligt – helt legitimt om de ökar marknaden och gynnar konsumenterna.
- Arbete med att konkurrensutsätta marknader (avreglering) – inom bland annat transport, energi, post och telekommunikation. Många av dessa sektorer dominerades tidigare av statliga monopol. Avregleringen måste ske på ett sätt som ser till att de gamla monopolföretagen inte får orättvisa fördelar.
- Statligt stöd till företag från EU-länderna – tillåtet om det inte snedvrider rättvis och effektiv konkurrens mellan företagen i EU och skadar ekonomin.
- Samarbete mellan EU-ländernas konkurrensmyndigheter (som också ska se till att EU:s konkurrenslagstiftning följs) – för att se till att konkurrenslagstiftningen tillämpas på samma sätt i hela EU.